INNEHÅLL
Microsofts affärsmodell belönar breda paket och långa åtaganden. Det är inte i sig fel — men det förutsätter att ni själva har en tydlig bild av vad ni behöver, vad ni redan har och vad ni faktiskt använder. När den bilden saknas blir förnyelsen dyrare än den behöver vara.
Att köpa E5 utan att använda E5
Uppgradering från E3 till E5 säljs ofta in på säkerhets- och complianceargument. Kalkylen är rimlig när ni faktiskt aktiverar och driftsätter de tjänster ni betalar för. I praktiken ser vi ofta att endast en bråkdel av E5-funktionerna kommer i produktion — men hela kostnaden bärs. Beslutet bör baseras på en genomförandeplan, inte en konceptuell möjlighet.
Att låta Azure-konsumtionen sprida sig okontrollerat
Azure-kostnader växer sällan explosivt av tekniska skäl. De växer av organisatoriska: ingen äger prognosen, ingen granskar arkitekturvalen och ingen kopplar konsumtionen till affärsnytta. Utan ett fungerande FinOps-arbete blir Azure-fakturan en överraskning kvartal efter kvartal.
Att förnya EA som om ingenting hänt
Ett Enterprise Agreement bör aldrig förnyas som en administrativ transaktion. Varje förnyelse är en förhandlingspunkt och en möjlighet att omfördela från paket ni inte längre behöver till kapabiliteter ni faktiskt använder. Att börja arbetet 90 dagar före tecknandet är för sent — 12 månader är minimum för strategiska organisationer.
Att inte förstå identitetsberoenden
Många organisationer har omedvetet gjort Entra ID till en strategisk beroendepunkt utan att förstå licenskonsekvenserna. Beslut om conditional access, gästanvändare och externa samarbeten påverkar direkt vilken Microsoft-plan ni behöver — och därmed er årliga kostnad.